Fakturering i Sverige.
Gjort rätt.

De flesta lägger stor möda på att leverera bra — och sedan skickar de en faktura som ser ut som om den slängdes ihop på tio minuter. Det är lätt att tänka att det inte spelar någon roll; kunden betalar ändå. Men det stämmer inte riktigt.

En välutformad faktura med tydliga betalningsuppgifter, rätt referensnummer och korrekt momsredovisning betalas snabbare. Inte för att kunden är extra snäll, utan för att det är enklare att hantera i deras bokföring. En faktura med otydliga uppgifter läggs undan — "jag ordnar det imorgon" — och imorgon dröjer.

Det handlar också om hur du uppfattas som leverantör. En professionell faktura signalerar att du är seriös och att du förväntar dig att bli betald i tid. Det är en liten sak, men det sätter tonen.

Standardbetalningsvillkoret i Sverige är 30 dagar netto — det vill säga 30 dagar från fakturadatum. Det är vad de flesta avtal förutsätter, och vad du bör skriva på fakturan om inget annat avtalats.

Om kunden inte betalar i tid har du enligt lag rätt att ta ut dröjsmålsränta. Räntan beräknas på Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter — i praktiken runt 9–10 procent per år beroende på läge. De flesta småföretagare tar aldrig ut den, men det är bra att veta att rätten finns. Du kan nämna det på fakturan utan att det låter aggressivt: "Vid försenad betalning debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagen."

Kortare betalningsvillkor — 10 eller 14 dagar — är fullt tillåtet och vanligt bland frilansar och konsulter. Om kunden vill ha längre tid är det något ni avtalar om, inte något de kan ta sig utan att fråga.